Träning

Jag och min man bor i ett stort rött hus med havet som utsikt och farleden där skeppen dagligen passerar in till hamnen.

Tre av våra fyra barn har lämnat boet och så är jag farmor sedan snart två år.

I källaren har jag en keramikverkstad där jag skapar i lera och andra material.

För många år sedan sprang jag in i väggen med dunder och brak och hamnade i en djup deperssion som varade i ca 5 år. Efter den perioden är jag mer än tidigare intresserad av hur vi människor fungerar i knoppen. I lera bild och text har jag haft utställningar som visar hela processen från tiden före insjuknandet, sjukdoms åren med slutenvård och alla behandlingar till det långa svåra jobbet till återhämtad.

Man blir aldrig den man var innan utan får hoppas att man har blivit lite klokare av erfarenheten.

2010 kom det ut en lärobok " Vårdande vid psykisk ohälsa" i den jag fick uppdraget att göra  illustrationer till alla kapitel, 20 stycken. Min fd. terapeut var redaktör för boken och hon tycke att med min erfarenhet av psykisk ohälsa skulle det passa bra om jag gjorde bilderna till boken. Det var ett roligt, för mig lite ovanligt uppdrag.

Och jag är aktiv i en förening som jobbar med psykosociala frågor, föreläser ibland. Jag har även haft uppdrag genom patientnämnden som stödperson till tvångsvårdade patienter inom psykiatrin.

Idag jobbar jag inom psykiatrin med inneliggande patienter med någonting som jag kallar för HälsoKonst. Med olika material får patienterna utan krav prova, leka sig fram och kanske blir det någonting de inte trodde sig kunna.

Inom psykiatrin är det mest fokus på det sjuka, det friska som finns någonstans djupt inne i människan lockas inte fram och stimuleras. I HälsoKonsten får man glömma det svåra och får möjlighet till att hitta fram till den positiva friska delen av sig själv.

Anette