Ordet kalori betyder värme (det kan härledas till t. ex. spanskans calor som betyder varmt).

När man i dagligt tal pratar om ”kalorier” menar man egentligen kilokalorier (Kcal).

EN kalori (cal) är den mängd energi som krävs för att höja värmen hos 1 gram vatten med en grad Celsius. Således är en Kcal den energi som krävs för att värma upp en liter vatten med 1 grad Celsius.

Då det krävs lite olika mängd energi för att värma upp vatten med olika ursprungtemperatur så har man kommit fram till att en cal är den mängd energi som behövs för att värma upp 1 gram vatten från 14,5 till 15,5 grader Celsius.

Kcal kommer främst från proteiner, kolhydrater och fett. Då Kcal kan komma från olika ämnen så har det olika effekt på kroppen trots att de ger energi. T. ex. är proteiner och fetter essentiella för kroppen (vi dör om vi inte får i oss dem på tillräckligt lång tid), medan kolhydrater är icke-essentiella (vi kan leva utan dem hela livet). Utöver det har olika sorters proteiner, kolhydrater och fett olika effekter i kroppen. Jag kommer att skriva ett inlägg om det senare. Det absolut viktigaste för att en diet ska lyckas är dock att man har ett Kcal-underskott och inte varifrån Kcal-intaget kommer ifrån. Det är därför alla dieter där man äter tillräckligt lite fungerar för att just gå ner i vikt.

• 1 gram protein = 4 Kcal
• 1 gram kolhydrat = 4 Kcal
• 1 gram fett = 9 Kcal
• 1 gram alkohol = 7 Kcal (Tänk på det när ni dricker nästa gång, noll näring men mycket energi).

En påse chips innehåller ca 1000 Kcal, dvs. 1 000 000 kalorier, vilket är tillräckligt med energi för att 10 liter nollgradigt vatten ska börja koka!

För att förbränna ett kilo fett behöver du förbränna 8000 kalorier.

Energi får du genom att äta. Kort och gott. För stort eller för litet energiintag i förhållande till vad du gör av med, gör att kroppen hamnar i obalans. Det innebär att du går upp eller ner i vikt. Att kroppen är i balans är a och o för ditt välbefinnande. För att du ska vara pigg och må bra, kunna skratta i vardagen, vara kreativ och tänka snabbt. Dessutom påverkas kroppens inre organ av energiintaget, exempelvis kan din menstruation rubbas om du inte är i balans.

Kilojoule, kalorier, megajoule. Alla är olika termer för att mäta energiintaget i kroppen. Vanligast i recept och månadstidningar är kilokalorier, som förkortas kcal. Energi får man genom att äta fett, kolhydrater och protein. Dessa omvandlas sen till värme när du sitter uppkrupen i soffan och myser, muskelstyrka när du rusar efter bussen och komplicerade tankebanor eller annat som ger livet krydda.

Även när du sitter still gör du av med energi. Mellan 1 och 2 kcal/minut går åt när du kliar dig bakom örat. Om du dansar, springer, spelar badminton eller går på ett aerobicspass går det åt mer energi, allt mellan 5 och 15 kcal/minut. Drygt 2000 kcal behöver de flesta äta varje dag, om vi sportar en timme behöver vi 300-800 kcal extra, beroende på idrott. Ett äpple ger drygt 50 kcal, en Big Mac på Mc Donalds ger drygt 530 kcal, alltså 10 gånger mer!

• Fett ger mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater eller protein. Det är också viktigt för vår upptagning av vitaminer. Så skippa inte fettet! Men tänk gärna på att äta olika sorters fett och i rimlig dos. Fisk, olivolja, avokado och nötter är bättre än smör, ost, kött och fett i godis och halvfabrikat.
• Kolhydrater finns framförallt i socker. Socker är också det som kroppen snabbast kan omvandla till energi. Det är därför vi blir sockersugna när vi är trötta. Socker är den energikälla kroppen först förbrukar, sen tar den ur våra fettdepåer. Kolhydraterna är jätteviktiga för att hjärnan ska fungera och du ska kunna tänka snabbt. Allt mer mat innehåller alldeles för mycket socker. Fruktyoghurt, läsk, ketchup, dressingar och yoghurt är ofta rena sockerbomberna. Till vardags får du i dig tillräckligt med socker utan att äta något som smakar sött.
• Proteiner används, förutom till energi, också för att bygga upp till exempel muskler, naglar, hår och slemhinnor i kroppen. Kött, fisk, soja, fullkornsbröd, baljväxter och ägg är proteinrika produkter. Missa inte proteinet, det kan leda till skelettskörhet, något som drabbar många äldre kvinnor.

Håll reda på vad du stoppar i dig, mer om du ska träna, mindre om du ska sitta still, så får du rätt energibalans!!

Lär dig räkna ut vad du äter

Mat innehåller näringsämnen som ger kroppen energi. Energin mäts i kcal = kilokalorier eller kj = kilojoule.

Fett är det näringsämne som ger mest kalorier, mer än dubbelt så mycket som kolhydrater och protein. Äter du 10 gram fett till en måltid, kan du istället byta ut det mot 22,5 gram kolhydrater vilket dessutom ger mycket större volym.

Ett enkelt exempel: 2 skivor bröd till maten med 5 gram smör på varje smörgås.
Smöret ger totalt 8 gram fett vilket är 72 kcal
Byt smör mot mer ris (kokt ris i saltat vatten). Då får du 1 dl kokt ris extra på tallriken, vilket ger 70 kcal.

När kroppen fått sin mängd energi den behöver, kommer resterande att lagras i form av kolhydrater (glykogen) och fett. Kolhydratförrådet fylls ganska snabbt på, medan resterande energi görs om till fettreserv. Hur mycket kolhydrater som kan ombildas till fett är oklart men de man vet är att d krävs otroligt mycket energi för att omvandla kolhydrater till fett.

När kroppen ska göra om fettet till fettreserv, lagras nästan allt oavkortat. Däremot när kroppen ska lagra kolhydraterna som fettreserv, förbrukas många kalorier i omvandlingen från kolhydrat till fett, vilket ger en mindre fettreserv. Sammanfattningsvis innebär det generellt sett att 100% av det fett man överäter lagras, medan av kolhydraterna lagra endast en liten del.

Så här näringsberäknar du den mat du köper.

På livsmedel finns ofta en näringsdeklaration som kan se ut som följande exempel på knäckebröd:
Näringsvärde / 100 g
Energivärde 1300 kJ, 310 kcal
Protein 10,0 gram
Kolhydrater 63,0 gram
Fett 2,0 gram

Dela portionsvikten med 100 gram.

På livsmedel anges näringsdeklarationen per 100 gram. Därför måste du dela portionsvikten med 100 gram för att få ut rätta värden. Ett knäckebröd väger ca 12 gram vilket innebär 12 g / 100 g = 0,12
Energi = 0,12 x 310 kcal= 37,2 kcal/knäckebröd
Protein = 0,12 x 10 g protein = 1,2 gram protein/knäckebröd
Kolhydrater = 0,12 x 63 g kolhydrater = 7,56 gram kolhydrater/knäckebröd
Fett = 0,12 x 2 g fett = 0,24 gram fett/knäckebröd

Ibland kan en portion väga mer än 100 gram. Då räknar du så här:
Två varmkorvar (utan bröd) väger 120 gram vilket innebär
120 g / 100 g = 1,2
Energi = 1,2 x 279 kcal = 334,8 kcal / 2 korvar
Protein = 1,2 x 12,5 g protein = 15 gram protein / 2 korvar
Kolhydrater = 1,2 x 7,8 g kolhydrater = 9,36 gram kolhydrater / 2 korvar
Fett = 1,2 x 8,2 g fett = 9,84 gram fett / 2 korvar <>

Tänk också på om näringsdeklarationen på förpackningen anges i 100 gram per torrvara eller ej. Ett exempel är 100 gram pasta som i torrvikt blir mycket mer eftersom pasta sväller under kokning, men kalorimängden är densamma trots att volymen har ökat.

• 100 gram torr pasta blir ca 270 gram kokt pasta.
• 100 gram torr pasta ger 350 kcal medan
• 100 gram kokt pasta bara ger 129 kcal.
• 1 portion kokt pasta är ca 150 gram vilket ger ca 200 kcal.

Hoppas jag höll detta på en lagom nivå. Det är väldigt svårt att veta på vilken nivå man ska lägga sig på.

Hoppas ni lärt er något iallafall.
 

Dina fettdepåer håller i ett par månader, men vatten ska vi helst dricka varje dag för att överleva. Därför skulle man kunna säga att vattnet är det absolut viktigaste ämnet för att vi ska må bra.

Tänk dig att mellan 60 och 80 procent av din kroppsvikt består av vatten. Musklerna består till 75 procent av vatten, så ju mer muskler du har, desto mer vatten finns det i din kropp. Och ju mer fett, desto mindre andel vatten. Vattnet försvinner ur kroppen när du svettas, kissar och andas. Därför måste du hela tiden fylla på med ny vätska!

Du får i dig en hel del vätska när du äter. Kokt pasta, till exempel, består nästan till hälften av vatten! Detsamma gäller bröd. Kött innehåller ännu mer, de flesta frukter består av 90 procent vatten.

Kroppen behöver vatten för avkylning av kroppen, transportera syre till musklerna och koldioxid från musklerna, skicka runt näringsämnen till rätt ställen i kroppen och för att upprätthålla cellernas storlek.

Vattnet kyler ner din kropp när du rör på dig och ser till att hålla igång blodcirkulationen. Vätskebrist visar sig snabbt genom att du presterar sämre, eftersom detta påverkas av cirkulationen.

Dessutom behöver du vätska för att kunna bränna fett. Med lagom mycket vätska i kroppen flyter blodet lättare i dina ådror och det är blodet som transporterar fettet till musklerna där det behövs som energi till musklerna.

Fyll på dina vätskedepåer löpande, men överdriv inte! Drick när du är törstig, helt enkelt. Du får ju i dig en massa vätska när du äter också. Därför måste du dricka mer om du inte ätit ordentligt! Om det är ovanligt varmt eller om du tränat, kan du tänka på att dricka extra mycket. Glöm inte heller att dricka om du tränat utomhus och det är kallt, även om du inte känner dig särskilt törstig. Vätskebrist visar sig snabbt genom huvudvärk. Men om du dricker för mycket springer du oftare på toaletten, vilket kan ge problem med urinblåsan, en del tjejer kan få svårt att hålla tätt. Njurarna kan också ta skada av både överdrivet och för litet vätskeintag.

Tänk också på vad du häller i dig! Kaffe, te och alkohol är vätskedrivande, det vill säga det får dig att vilja kissa mer. Drick hellre vatten, mjölk, juice och läsk utan koffein. Självklart är vatten det bästa eftersom det är ren vätska utan en massa biprodukter.

#1 wow vilken tjusig sammanfattning av vad som som brukar ta en hel bok för att förklara.

Tack så mkt för hjälpen. :)

#1 Jättebra förklarat :)

tackar   tackar =)

http://www.dietguiden.com/kalorier.php där har du ett formulär som räknar ut hur mycket kalorier din kropp behöver få i sig per dag. Formuläret är baserat på en väldigt gammal ekvation vid namn Harris Benedict.

#6, Jag måste säga att det var en fånig formulering när man skulle fylla i hur mycket man rör sig. Vad är "Jag tränar normalt" och "Jag tränar mycket"? Vad räknas som normalt eller mycket?

Jag använde denna när jag skulle räkna ut mitt behov. Här fyller man inte alls i hur mycket man rör sig utan det räknas på NOLL anstränging. Känns lite som att det blir mer korrekt.  http://www.kaloritabell.com/kaloriraknare.php

Det är så harris benedict metoden fungerar och den har varit aktuell i hundratals år. Det är väl inte så svårt att höfta hur mycket man rör sig?
Det står ju precis vad alla alternativ innebär?