Träning iFokus

Träning

Etikettstyrketräning
Läst 2185 ggr
HannaM
0

Nu tränar jag igen!

Efter en mindre lyckad höst med eskalerande ätstörningsproblematik och därmed träningen lagd helt på is är jag nu på banan igen. Tränar sedan ett par veckor styrka ett par gånger i veckan och återigen har jag fått bevisat att jag verkligen behöver träna för att må bra. Större delen av ryggsmärtorna jag dragits med i flera månader har försvunnit eller minskat till att bara vara lite småstörande istället för rent vedervärdiga.

Så, jag ska alltid träna. Jag lovar mig själv och min kropp det. För det behövs.

Soffe
0
#1

Härligt! Det är så det ska vara. Man mår bra av att träna :-)

[YlvaP]
0
#2

Åh bara jag hade ditt tankesätt. Bra jobbat. Skrattande

Bergspuman
0
#3

Vad skönt! Hoppas inte träningen på något vis triggar ätproblematiken utan tvärtom hjälper till att hålla den i schack.

Och jag kan skriva under på att ryggsmärtor och annat försvinner när man tränar och håller sig igång.

Så mycket problem jag haft med min rygg. Tack vare träningen jag tog upp igen i somras, är den som bortblåst! (ryggvärken alltså)

HannaM
0
#4

#2 För mig är det lätt att tänka så när jag vet hur illa det blir av att inte träna.

#3 Det är ju en balansgång att gå, helt klart. Jag övertränade en period men nu vill jag verklgien hålla det på rätt sida och har i stort sett helt valt bort konditionsträning för tillfället eftersom jag vet att det triggar igång sånna tankar lättare. Håller mig till ren styrketräning då det främst är det som hjälper min rygg och som är lättast att hålla kontrollen på.

Jag hoppas dock att snart kunna köra igång med lite försiktig konditionsträning. Men det kommer när det kommer.

HannaM
0
#5

Åh.. det är fortfarande underbart att träna. Jag tar mig iväg till och med dom dagar när jag är på väg att vända mig om i sängen och vira täcket ännu tätare omkring mig för jag VET hur mycket bättre jag mår efteråt. Jag brukar kunna vara på riktigt dåligt humör på väg till gymmet men efteråt är all retlighet och sånt borta.

Nu har jag (som aldrig gillat löpning) börjat längta efter barmark…