Så som det känns bäst för dig? I branta uppförsbackar ökar jag steglängden, lutar mig en aning framåt och skjuter på med hela benets muskler. Brant neråt gör jag motsatt, minskar steglängden, lägger vikten något bakåt och bromsar med hela benet. Om det är bäst/mest effektivt vet jag inte men det är skönast för min kropp att göra så.

Låter som jag brukar gå i backar, men sist jag var ute nu använde jag nog mest rumpan och baksidan på låren när jag gick uppför, jag liksom sköt ifrån med rumpmusklerna så att säga.

Själv kortar jag steget i branta uppförsbackar och ökar frekvensen lite, trampar på med vaderna en hel del.. Alternativt behåller frekvensen och sänker då följdaktligen farten lite.

Vi ska ha backträning nästa gång på löpträningen, men det vi fått veta ännu är att inte luta sig framåt, då hindrar du höften, utan sikta högt upp med blicken. Jag ser till att trycka ifrån extra med vaderna.

Får återkomma efter nästa löpträning.

Ja återkom gärna! Jag lutar mig framåt lite jag med..då ska man alltså inte göra det?

Jag minskar steglängden i uppförsbackarna, men ser till att hålla samma kadens, dvs samma stegrytm, lutar lätt bakåt

Nu har vi haft backträning. Vi brukar prata om att man ska ha vinkeln i en 90 graders vinkel, när vi sprang i backar skulle vinkeln vara lite större, dvs man höjde inte knäet fullt så mycket som annars. Sen var det blicken upp och sikta på toppen!

På vägen ner så skulle man göra en lite längre rullande på foten, det blir nästan som en liten hälkick.