1. Att börja träna var inte så svårt. Jag insåg att det helt enkelt behövdes, och att jag var i alldeles för dålig form. Att fortsätta träna känns lättare när man inser vilken stor skillnad det har gjort. De dagarna det är riktigt skit så tränar jag faktiskt inte. Oftast kommer motivationen dagen efter, och gör den det inte så säger jag helt enkelt till mig själv att "gör jag det inte nu så kommer jag tappa allt jag jobbat för de senaste månaderna". Det är en bra motivation för mig.

2. I min artikel http://traning.ifokus.se/articles/4e031a8288f4725d7b00247c-min-resa-fran-0-30-pa-9-veckor#threadlist-state kan man läsa hur jag nådde mitt mål med löpningen, som jag nu gör 3 gånger i veckan. Den andra träningen (styrketräning samt gympa-pass) har jag inte satt några mål. Tränar gym/gympa 2-3 gånger i veckan (lite mer sällan nu på sommaren) och helt enkelt bara för att må bra och hålla mig i form. Eftersom jag inte har några speciella mål tränar jag så som känns bäst just då. Målen är ju att röra på mig, hålla mig i form och bli smidigare/starkare osv vilket jag ju gör bara jag tränar.

1. Det dagar det känns sjukt jobbigt ser jag till att bara ringa och boka passet jag ska på, eller om jag ska ut och jogga hemma så byter jag om och förbereder hunden och mp3-spelaren och bara går ut. Då är jag redan ute så då är det bara att köra.

2. Vet inte eftersom jag är i början på det programmet som Zaderia skriver om i den länkade tråden. Jag har anmält mig till ett lopp för att verkligen ha ett mål som jag kan se framför mig. Jag träna spinning, för att det är sjukt jobbigt, och sen tränar jag även zumba för att det är sjukt kul!

Tänk på att så länge du bara tränar, så gör du mer än att ligga på soffa. Alla har dagar då det går sämre, eller bättre, hur som helst är huvudsaken att göra det. Jag tror även att det är bra att i början fokusera på att få in rutinen att träna.