• Jag går ju med min hund, så varför träna?

• Jag får träning på jobbet…

• Jag kan börja träna när jag blir pensionär - då behöver jag det nog mest.

Har så mycket att göra att jag inte hinner.

Känner mig flunssig, har ont i magen eller det faktum att jag har kämpat med barnen från 12-20-tiden och är alltför trött och slutkörd på kvällen då min äntligen har kommit hem från jobbet.

Det är dock bara ursäkter så jag kör på oberoende och mår så mycket bättre efteråt. Men, den gången jag gick och sprang fast jag hade ont i magen var inte en bra idé.

• Jag kan dammsuga istället, det är som att träna…

• Jag kan klippa gräsmattan istället, det är som att träna…

När jag har lite längre uppehåll brukar det bero på att jag har mycket att göra, då blir jag stressad och trött och vill spendera min fritid med att återhämta mig. Dumt egentligen, jag vet, då träning säkert hade hjälpt att sänka stressnivån. Men det blir liksom bara ytterligare en sak att klämma in i vardagen. Går dock alltid promenader ändå. Sedan har jag haft uppehåll på grund av corona och på grund av att jag varit på resande fot en lång tid, annars har jag lyckats upprätthålla det bra faktiskt.

Det är för varmt.
Det är för kallt.

Det är för varmt i sovrummet där roddmaskinen och gåbandet står så det går inte att träna nu.

OS på tv då kan man ju inte träna

Jag HATAR att träna… (den ursäkt jag haft hela livet…)

Inga ursäkter. Skulle jag tänka "idag är det för hett", skulle det inte bli mycket träning hela sommarn och formen som jag har byggt upp skulle vara borta efter sommarn.

#0: Innan jag började med yoga var några av alla mina ursäkter
"För varmt / kallt inne, för varmt / kallt / regnigt / isigt ute"
"För trött"
"Har liiite ont i…"
"Är liiite snuvig"
"Ingen inspiration"
"Får gratis 'träning' på jobbet"
"Nya tag imorgon"

Jag hade säkert fler än så men de här var väl de mest använda.

Mina skor är blöta så jag kan inte gå ut

Den flitigast använda ursäkten brukar låta såhär: Har ingen lust, kan ta det en annan dag.

Är totalt ointresserad av all träning som inte ingår i vardagsmotionen eller under kategorin "sånt som är kul", typ att dra på sig ett par inlines för att lusten faller över en just denna dag.

Och behöver inte heller ha några ursäkter för att inte träna då ingen frågar mig. 🙂
Skulle någon mot förmodan fråga och man inte har lust så, då får jag väl bara vara ärlig och säga att jag inte vill. Det är ingen ursäkt om man är ärlig.

Ursäkt blir det om du är oärlig mot dig själv eller någon annan.

Att jag är för känslig för kyla, att jag riskerar få ont på grund av att mina organ är "hoppressade" så lungor och mage gör ont när jag springer…

Men annars så… ja… hade det inte varit för min skadade kropp så hade jag varit ute och sprungit oftare.

För lite tid har varit min ursäkt i 6mån. Jag steg upp 5 på morgonen varje dag och kom hem kl.18.00 som tidigast. Då jag kom hem så var det en massa hushållsarbete och sen direkt efteråt så gick jag och sova där 20-tiden eftersom om jag gick och sova senare än det så var jag totalt utmattad följande dag och hade otroligt ont i ansiktet samt huvudvärk. Mina barn vaknar ungefär 5-10ggr per natt så jag behöver få all sömn jag kan få. Ibland har jag endast fått 1h sömn under en hel natt, pga barnen. Så för lite tid och sömnbrist är väl de största ursäkterna som jag sportat med.

Nu har jag ett nytt jobb så jag borde få in bättre rutiner. Har redan fått upp till 6000 steg bara genom att byta jobb. Stor skillnad mot tidigare då jag bara kunde få som mest 3000 steg under en arbetsdag.

Jag vill definitivt börja träna igen, men just nu då jag har börjat ett nytt så väntar jag tills jag har kommit in i mina nya rutiner. Det är nervöst och pirrigt i början och vill inte ta på mig alltför mycket(så det är min nya ursäkt). Ska dock köpa cykel och börja cykla till jobbet för att bli mera aktiv. One step at a time.