Jag känner av precis samma sak, speciellt nu när jag börjat träna mycket hårdare. Kan bli irriterad av att någon bara frågar hur det gick på gymmet. 

Kan det vara så att man tagit ut sig så mycket och är helt utmattad?

Slänger väl mest in en kommentar för att jag också är intresserad av varför man känner så som både du och jag gör..

Vanligaste orsaken till ett dåligt humör efter träning är lågt blodsocker. Så har du en blodsockermätare så kan du göra en koll. Annars kan du testa att äta något direkt efter träningen. Att du inte är hungrig efter träning behöver inte betyda att ditt blodsocker inte är lågt då träning har viss anorexigen effekt på hjärnan. Är det så att du har svårt att äta efter träning så kan du mixa ihop någon dricka istället. Där kan du antingen bara blanda socker och vatten eller så kan du på förhand göra någon juice etc.

Sedan kan det ju bero på direkt hormonella stimuli. Den kraftiga utsöndringen av noradrenalin om sker under träning kan leda till ett fortsatt stresspåslag när träningen är avslutad. Mängden endorfiner (måbrahormon) som utsöndras i samband med träning skiljer sig ju dessutom åt mellan individer. En lite lägre utsöndring kan vara en orsak till den fortsatta stressupplevelsen varvid humöret inte är på topp. Även hos kvinnor så ökar ju testosteronutsöndringen i samband med träning, men om dessa relativt små mängder är tillräckliga för att framhäva ökad irritation vet jag inte.

Sedan kan det även bero på att du lever i en stressig vardag, inte mår på topp eller sover dåligt. Men primärt så skulle jag dock tro att det handlar om att du är i behov av att äta lite efter träningen.

#2 Okej. Så om jag är "kroniskt" stressad så kan jag alltså aldrig träna alls på grund av att jag bara blir snäsig och stressad efteråt? Jag har för mig att man brukar säga att man blir av med stress om man tränar, men det verkar vara tvärt om, att om man är stressad så fortsätter man vara mer stressad efter man tränat. 

Just nu är jag vegetarian och har varit det i 1,5 år ungefär. Men jag tror inte att det har med saken att göra eftersom innan, när jag gick på mellanstadiet, tränade handboll 2-4 gånger i veckan och en av de gångerna var det löpning innan träningen och en annan var det styrka efter/innan. Hur som helst så var det samma sak då. Alltid sur efteråt även om jag åt mat direkt när jag kom hem.

Ta med något att äta direkt efter träningen, typ banan, proteinshake eller liknande. Sen är det raka spåret hem för dagens största mål mat. Sen vila. Du behöver alltså äta mer än bara mat när du kommer hem, du hinner antagligen bli för svajjig i blodsockret på vägen.

Kanske tar du ut dig snäppet för hårt också på träningen? Du får prova dig fram lite.

#3

Jovisst kan du träna. Men som du skriver så kanske du inte blir den trevligaste därefter. Det finns mängder av människor som fått utbrott för något i samband med träning, men definitivt är det vanligare att folk blir gladare. Testa att avsluta passet med avslappningsövningar. Du kanske till och med bör testa någon annan träningsform eller framförallt sluta träna träna så hårt.

#5 Efter passet är det alltid avslappning och stretching. 
Hmhmhmh.

Det tar inte mer än 10 min att komma hem från träningsstället heller. 
Och vi har ett gym i bostadsföreningen vi bor direkt runt hörnet och det funkar inte heller. Så jag måste ju verkligen bli sur så fort jag knutit skorna och öppnat entredörren för hemgång.

Hur äter du innan träningen?

Hur är dina sovvanor?

Hur mår du i övrigt?

Hur hårt tränar du?

Någonstans måste det ju gå att få en ledtråd för att lösa problemet. 🙂

Jag själv blir sur extremt lätt, så jag behöver få precis allt att vara i fas för att inte vara en kruttunna efter träning, så jag känner igen mig!

men går til träningen för at du tycker at det er kul eller går du dit för at din pojkvänn og en kompis går dit. du kanskje inte er en inomhus "trenings människa", men en promenad varierad med löpning ute i det fria. Behöver inte äta så mkt om du inte kjenner deg hungrig men en näve nötter eller nåt dricka efter trening/löpning er viktigt og bra. testa det, trening skal vara avstressande og avkoplande.

Jag känner igen problematiken. Jag har varit mer eller mindre aktiv hela mitt liv och alltid haft samma problem. Efter träningen blir jag grinig, sur och tvär. Samtidigt känns det bra i kroppen, så det blir lite konstigt. Efter ett par timmar brukar grinigheten släppa och då kan jag njuta mer av att jag tränat. Jag har tyvärr inga som helst tips för hur man kommer över detta problem.

#7 Jag äter ingen riktig mat innan träningen eftersom jag anser att jag inte hinner och sedan är jag inte hungrig vilket jag sällan är. Jag köper dock en bannan eller energibar innan jag hoppar på bussen. Jag sover bra ibland och dåligt andra gånger. Jag har inga sovrutiner som att lägga mig samma tid och/eller gå upp samma tid. Bland kan jag aldrig somna och ligger vaken hela natten och hoppas att jag snart ska få sova, ibland hittar jag ingen skön sov ställning trots att jag har en jag gillar, men inget funkar de gånger. Ibland får jag ojämn andning och hjärtrytm en stund vilket känns i hela kroppen under tiden och när jag vaknar. Ibland gnisslar jag tänderna och jag blir alltid väckt då det låter så jävla hemskt. I övrigt mår jag rätt bra. Det är standard för mig att vara "kroniskt" stressad och få ångest för ingenting titt som tätt. Jag tränar lagom, jag går på ett pass med skivstång. Jag har på 8kg på stången som jag känner är alldeles lagom. Jag har hyfsad kondition med jag är inte jättestark, men 8kg klarar jag.  

#8 Jag går ditt för att jag först och främst kände att jag måste göra annat är att sova/ligga i sängen hela dagarna och äta godis.
Är inte tjock eller så, väger 54-58kg -varierar - och är 160 lång, är 75 i midjan. Men jag kände att jag inte riktigt var i form, bara slappa muskler (jävligt ful rumpa) och änglavingar till överarmar (inte riktigt, aningen överdrivet). Haha. Så jag önskade mig ett gymkort i julklapp, ett kort som man kan gå 10 gånger på ett år eftersom jag inte visste om jag ens skulle orka ta mig ditt för tanken gjorde mig bara väldigt arg och det har det alltid gjort. Men min kompis och min kille gick där så jag tänkte att de kanske kunde följa med mig och hjälpa mig komma igång. Och så har jag varit där med dem på pass några gånger och under träningen är det inget problem alls och jag känner att det ändå är med min vilja att gå. Men efter träningen är jag en sur citron. 

Om jag är neutral (som vanligt) när jag går ditt är jag nedstämd på vägen hem och jävligt sur när jag kommer hem.

har du testat andre träningsformer, typ löpning og promenader i skogen? simming. kanksje ta en paus från gymmet og prova löpning eller promenad i skogen/ i naturen.

jeg er ingen "gå på gym människa", tycker bättre om å vara ute med löpersko eller promenadsko. Men sur har jeg nog ikke blitt, derimot…oh, orkar ikke mer så tråkigt også har jeg gått hjem, efter typ en halvtime eller så.
lykke til

Det låter ju som att du hamnat i en ond spiral - du har sömnproblem för att du är för inaktiv om dagarna, men mår inte helt okej av träning då du behöver vara utvilad. 😕

Ångest kan man också få av understimulans (jag är en av dem).

#11 Jag är tyvärr ingen ute människa som du. Promenader kan jag ta om jag ska någonstans, alltså istället för buss och spårvagn och sådant. Men springa göra jag helst på löpband då jag tycker det är extremt långtråkigt att springa ute, vet inte varför, man borde ju tycka tvärt om.

#12 hm, är det så. Vad ska man göra åt detta då?😕

Förlåt, men det låter inte som att du mår särskilt bra. Att inte ha fasta sovrutiner, att få ångest jättelätt och vara kroniskt stressad är inte att må bra, även om du hanterar det. Och om du sover dåligt kommer du bli sämre på att hantera stressen, och eftersom träning också utlöser stresshormon kommer det självklart att göra dig på sämre humör eftersom det bara kommer fortsätta att göra dig stressad, vilket gör att du sover sämre, vilket gör att du hanterar stress sämre osv…

Jag tror att du skulle behöva ta tag i problemet med stressen och den dåliga sömnen för att du ska kunna få ut något av din träning faktiskt. Vårdguiden rekommenderar att man söker vård för sina sömnproblem om man har dem i mer än två veckor (och då behöver det inte vara varje natt heller). Så du kanske borde söka hjälp för sömnproblemen? Om du inte redan gjort det?

#14 (och alla andra) hmhmhm. Inte för att detta har något med träningen att göra direkt, men jag inser mer och mer nu vad som är mitt problem. Jag har varit hos en psykolog på bup sedan 4 år tillbaka, har dock inte varit hos henne på ett år. Men då tvingade jag dem att utreda mig för diverse åkommor. Anledningen till att de inte ville göra något var för att de ansåg att jag var för smart för en diagnos vilket jag tyckte var väldigt märkligt. Man behöver ju te vara "efterbliven" för en diagnos?
Jag fick koncentrationssvårigheter då efter jag motsade mig själv i beteendet på ett ställe för ADD. Hur som helst så kan jag nu förstå varför allt är som det är och det är just för denna ångest och stress som bara gnager på varandra så att hållet blir större. Men vad som utlöser det eller vad som utlöste det från början vet jag inte. Men alla dessa år av letade efter vad som var "fel" har jag nu hittat det verkliga problemet. 

_**Inte för att detta har något med träningen att göra/…/

**_

Jag får helt enkelt ta och lösa detta och komma på hur man hoppar av detta hamsterhjulet. Ska nog försöka få tag på någon seriös person och snacka med. 

Jag får dock dessa härliga "må bra" hormoner då jag går på skyttet. Det är mer ansträngande än vad andra tror. Koncentration (härligt att öva sig på den) och kondition måste vara på topp. Sedan, för att kunna lyfta det 6kg tunga geväret krävs framför allt muskler i armar, handleder, mage och rygg. Och så klart teknik och förståelse hur geväret fungerar. Kanske lite "töntigt" men man måste kunna andas rätt också. Jag känner alltid hur bra det känns efteråt även om jag inte rör mig speciellt mycket. 🙂

#15 Ah, fast om hela livet påverkas så är det klart att träningen kommer att påverkas. Allting hänger ihop, och jag tänker iaf att fysisk hälsa bara är en del av att må bra, psykisk hälsa är en annan del. Så helt irrelevant till träning är det inte!

Hoppas du lyckas lösa allting i alla fall! :D

(Och skönt att du har någon hobby/aktivitet som får dig att må bra! Jag har aldrig testat skytte, men det är nog bättre fysisk aktivering än Netflix iaf ;)

#16 🙂 Tack så mycket .

Haha, men Netflix är soft också ju! 😉