Ansträngningsastma eller bara dålig kondition?
Hejsan!
Har i sommar bestämt mig för att sätta fart lite på träningen, förbättra min kondition samt gå ner lite i vikt.
Jag är 15 år, 169 cm lång och väger 65 kilo. Inte överviktig, men lite mulligare än normalt.
Jag motionssimmar 400 m varannan dag, och går förutom det på promenader minst en timme varje dag och tänkte nu börja jogga varannan dag de dagar när jag inte simmar.
Började med det i morse, lite lätt 2 kilometer utan tidspress. Det var inga problem till i början och jag tycker själv att jag har rätt starka ben, däremot har jag ett problem och det är att jag relativt snabbt (ungefär efter halva sträckan) får ont i lungorna och väldigt svårt att andas.
Det är svårt att beskriva känslan, men det är som att mina ben och själva kroppen orkar med att springa både snabbare och längre, men jag får ingen luft.
Det känns som om allt bara tar emot och det gör jätteont. Det krävs jättemycket ansträngning för att kunna andas in och ut. Som sagt är det svårt att berätta hur det känns, men jag får ingen luft helt enkelt.
Jag har pratat med min mamma som sagt att jag bara har dålig kondition. Men jag är inte säker på att det är så, fast jag vet inte säkert. För jag tycker ändå att jag rör på mig, däremot anstränger jag mig inte ofta så att det blir sådär att jag inte kan andas eftersom det är en obehaglig känsla.
Saken är även den att ända sedan jag var liten har jag hatat att vara ute och röra på mig så att jag blir andfådd.
Nu undrar jag vad ni tror. Är det en träningssak, kommer jag kunna andas lättare med tiden (om jag fortsätter träna?) eller har jag någon sorts ansträningsastma/något annat fysiskt fel?
Mycket sitter mentalt tror jag. Minns när jag började träna när jag vägde 125 kg, det kändes som om jag andades genom ett sugrör när jag försökte jogga en bit eller gå upp för trappan. Idag älskar jag känslan av ansträngning…
Börja träna, testa att för var gång springa längre bit och gå kortare sträckor. Ge det ett ärligt försök att förbättra din kondition och om du känner efter någon månad att det absolut inte har hänt någonting så kan jag bara råda dig att uppsöka läkare.
Som du beskriver det, "Det är svårt att beskriva känslan, men det är som att mina ben och själva kroppen orkar med att springa både snabbare och längre, men jag får ingen luft. ", låter som tecken på dålig kondition.
Låter som din kondition inte är i fas med din vilja. Om du vill löpträna så varva som Majbot skriver löpning med rask gång. Om du vill finns det appar som hjälper dig komma i form. Ex c25k som hjälper dig komma från otränad till att klara 5 km. Det finns appar för längre sträckor också men börja dj med 5 km :) Lycka till!
/ Skogshumblan
Medarbetare på tarot och healing.
"I am not what happens to me, I am what I choose to be" Carl Jung.
Åh det låter ju som mig i vintras! Jag hade grymt dålig kondition då, och bestämde mig för att börja springa för att förbättra den. Den första månaden fick jag också sådana andningsproblem, och misstänkte starkt att jag hade astma. Men nu när jag sprungit regelbundet i några månader, utökat sträckorna och ökat på tempot i samband med att min kondition blivit bättre och jag fått mer benmuskler framför allt, är andningsproblemen som bortblåsta! Inte ens de gånger jag tar ut mig riktigt ordentligt med tuff intervallöpning uppstår det andningsproblem.
Så enligt mina egna erfarenheter har det med konditionen att göra, ev har det en hel del med det mentala att göra också.
Skrev själv på samma inlägg du skrev på ett annat ställe. Men jag känner definitivt igen det där.
Jag har hållt på att springa i över ett år och har fortfarande problem med det där. Då springer jag varannan dag. Men det blir bättre och bättre, tycks dock ta ett tag. :)
Känns skönt att det verkar vara något som går att förbättra. Hade varit jobbigt om jag faktiskt haft någon sjukdom som jag var tvungen att leva med livet ut.
#1 Mentalt? Men jag VILL ju springa. Jag springer mer än vad jag orkar. Min hjärna vill mer än mina lungor.
Känner igen det du beskriver väldigt mycket. Jag till och med var till läkare för några år sedan då jag var övertygad om att det var ansträngningsastma. Läkaren gick på min linje utan att testa, så jag fick bricanyl. Hjälpte såklart inte, och nu några år senare har jag börjat konditionsträna och är mycket bättre! I början kändes det verkligen som att bröstet skulle explodera och jag skulle kvävas. Det gjorde ont, jag fick blodsmak och andnöd.
Vad jag menar är att det är bara du själv som hindrar dig, att det egentligen (troligen) inte är något annat än att du bara har dålig kondition helt enkelt. Alltså att du inte har någon sjukdom.
Ah, intressant! Har själv skrivit en liknande tråd…
Jag har konstaterad astma enl läkare, men själv är jag mkt tveksam. Har aldrig haft pipig andning eller svårt att andas, det som händer är att jag får ont i halsen och att det är där det tar stopp, inte i benen eller så.
Jag känner obehag i luftstrupen bara jag tar ett par djupa andetag när jag typ sitter i soffan eller så.
Tror också det är dålig kondition…
*Det blir som det ska*
Medarbetare på Gravid iFokus
Dålig kondis skulle jag nog säga :) Har själv ansträngningsastma, lite astma överlag egentligen. Och klassiska symtom vid ansträngning är trånga luftvägar, mycket slem som snabbt bildas och pipande och väsande andning. Hosta är också vanligt. Dessutom kan man få dessa symtom även vid lättare ansträngning i vardagen, eller vid en förkylning.
Kanske har du också nån allergi som spökar? Pollen kan ju göra det jobbigt att träna ex.
Du kanske borde ta det lite lugnare? Smärta från lungorna vid träning känns ju inte så kul.
Hur känns då ansträngningsastma eller vanlig astma till skillnad från dålig-kondis-flåset?
*Det blir som det ska*
Medarbetare på Gravid iFokus
Av dålig kondis får man väl vanligtvis inte pipande andning och massor av slem. Dessutom kan astmasymtomen bli mycket lättare om man värmer upp noggrant innan större ansträngning, medan det vad jag vet inte spelar någon roll om man har dålig kondition?
För min del håller symtomen sig kvar längre också. Om man har dålig kondis så kan man varva ner och mår sen bra. Medan med astma så kan man känna svårigheter med andningen även en eller ett par timmar efteråt, i alla fall enligt min personliga erfarenhet. Dessutom är pipandet i bröstet och luftvägarna ett stort tecken på ansträngningsastma. Fick nyligen problem efter flera år av olika slags träning. Har många gånger pushat konditionen till gränsen men aldrig fått pipande och väsande andning.