# Från fotboll till löpning
Author: [Borttaget]

Elin har spelat fotboll i en stor del av hennes liv, närmare bestämt 10 år,  
och då i det lokala damlaget i det samhälle där hon växte upp. Efter att ha varit skadedrabbad i några år och efter en flytt till Umeå pga studier beslutade hon sig för att lägga fotbollsskorna på hyllan. Beslutet om att lägga skorna på hyllan var ganska enkelt eftersom hon varit skadedrabbad i flera år och inte  
kunnat spela den fotboll som hon velat och tyckt så mycket om. Däremot  
så slutade hon inte träna helt, utan träning har varit en stor del av  
hennes liv och skulle så fortfarande vara.

\- Som fotbollsspelare är man relativt allsidigt tränad, både styrka och löpning vilket gjorde det enkelt för mig att fortsätta på den banan fast utan boll. Jag  
fortsatte löpträna 3-6 km 3 ggr i veckan och kompletterade med några  
styrketräningspass i veckan för att behålla både flås och muskler, berättar Elin.

![P1000686.JPG](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=16a05c20-a194-4a39-86a5-7a46a81e781e)  
  
Under flera år funderade hon på det här med att springa lopp, men kom  
aldrig till skott. Det var först 2008 som hon genom jobbet fick  
chansen att springa Vårruset för första gången. Hon gjorde då en tid på  
21:52 på 5 km, vilket är ett personbästa som står sig än idag. Hon fick sedan  
mersmak på att springa lopp och anmälde sig till Blodomloppet 5 km  
(23:07) och Spring en mil vinn en bil (46:46) 2009. Hon kände efter detta  
att hon behövde en rejäl utmaning och kom då på den briljanta idén att  
hon skulle springa Stockholm Marathon 2010.  
\- 5 juni i år stod jag på startlinjen och 4 timmar och 27 minuter senare passerade jag mållinjen på Stockholm Stadion. Trots ihärdig träning i 10 månader så var jag inte förberedd på att det skulle bli så jobbigt, både fysiskt och mentalt. En inflammation i muskelfästet i vaden, som jag drog på mig  
tre veckor före start, gjorde sig påmind efter 8 km men jag tog mig  
runt de resterande 34 km mycket tack vare den härliga publiken och min  
privata hejarklack samt min norrländska tjurskalle. Varken smärtan i  
mina fötter/ben eller hjärnspöket som regelbundet sa åt mig att bryta  
fick mig att gå av banan. Jag hade bestämt mig för att avsluta och  
idag är jag både glad och stolt över att jag gjorde det. "Pain is  
temporary - quitting lasts forever".  
  
\- När man jobbat mot ett mål och sedan nått dit så infinner sig en viss  
tomhet och man vet inte riktigt vad man ska göra härnäst. I år har jag  
sprungit totalt fyra lopp hittills (Blodomloppet 10 km, Spring en mil  
vinn en bil, Stockholm Marathon och Umeå Nattmil) och det får nog  
räcka. Nu väntar en välbehövd semester och ingen hårdare träning är  
inplanerad. Nästa år blir det ingen start i Stockholm Marathon, men  
däremot kanske Stockholm Halvmarathon eller/och Göteborgsvarvet.

![P1000666.JPG](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=e0f134b2-c932-4f09-a26f-1534b499822d)  
  
**Här är några tips som Elin tagit med mig från maradebuten:**  
  
**1\. Sätt upp rimliga mål** - mitt huvudsakliga mål var att ta mig över  
mållinjen, men gissade på en tid mellan 4 tim - 4,5 timme med tanke på  
vad jag presterat under träning.  
**2\. Träna -** gör träningen till en del av vardagen, följ gärna något  
träningsprogram men anpassa det till din egen vardag.  
**3\. Bra skor -** många långa träningspass på asfalt kräver sin utrustning  
för att slippa onödiga skador.  
**4\. Vila! -** Man måste våga vila om man känner att kroppen börjar säga  
ifrån. Jag drog på mig både hälsporre och falsk ischias p ga dåliga  
skor och för snabb ökning av träningsmängden. Hade jag inte lyssnat på  
kroppen och vilat så hade det tagit betydligt längre tid för mig att  
komma igen och jag kanske aldrig hade startat den 5 juni.  
**5\. Ät bra och mycket -** en av fördelarna med att löpträna är att  
förbränningen ökar och man kan unna sig lite extra av det man tycker  
om. Det är viktigt att äta ordentligt och inte slarva med maten och då  
framförallt viktigt att äta direkt efter ett träningspass för att  
återhämta sig och inte dra på sig onödiga förkylningar.  
  
\- Inför Stockholm Marathon använde jag mig av Anders Szalkais  
träningsprogram för 4,5 timmarsgruppen som inspiration, men anpassade  
det till min egen vardag. Jag försökte klämma in ett långdistanspass  
(15-30 km) i veckan för att få mil i benen, medan de andra passen  
varierade mellan fartlek, snabbdistans, återhämtningspass, backträning  
och intervallpass. För mig har det varit viktigt att variera mina  
träningspass, dels för att inte bli uttråkad och omotiverad, men också  
för att få så bra förutsättningar som möjligt inför loppet, säger Elin.
